Månadsarkiv: november 2013

Kruka, potta, puppa eller hackspettskydd? Byggslang kort och gott!

Hantverkaryrket är gammalt i gamet och med tiden har det nästan fått ett eget språk. Alla som har haft med branschen att göra vet att det inte alltid är lätt att hänga med i vad som sägs. För mig som saknat branscherfarenhet har det ibland känts som att jag förutom att lära mig jobbet fått lära mig ett nytt språk på samma gång.

Vad hämtar man egentligen när någon säger – ”Hämtar du hit papegojan, vrålapan och en rulle tråd till najomaten!”
 
papegoja(!?!)

Jo, en armeringsklipp, en motorkap och en hink med najtråd för att kunna köra på med armeringen av ett bjälklag. Självklart, eller hur!?

Nej, helt lätt är det inte alltid men jag har alltid tyckt att det varit roligt att lära mig nya ord och språk. Många av slangorden är också väldigt roliga när man får veta varför det heter som det gör. Om jag får tid någon dag skulle jag gärna skriva en hel ordbok på byggslang.

Det skulle antagligen underlätta både för kunderna och för oss som är nya i byggsvängen. Kanske skulle man dö slippa gå på klassiker som, ” – Kan du gå och hämta nya borrhål?” , som en medpraktikant gjorde till gubbarnas stora nöje.

Och om du inte klurade ut det direkt så är slangorden i rubriken bara ett fåtal av sakerna som jag hört bygghjälmen kallas för. 

 

photo credit: photos.de.tibo via photopin cc

Skyddsrond (21 nov)

Som en del av ett kontinuerligt arbetsmiljöarbete går vi varje vecka en skyddsrond. Under den går vi runt på hela byggplatsen, invändigt och utvändigt, inklusive byggställningen och kollar så att allt står rätt till. Sånt vi tittar på kan vara fria gångleder, skydd till maskiner, ordentlig ledbelysning, fallrisker med mera.

Idag hittade vi inget som vi inte direkt kunde åtgärda invändigt men däremot hittade vi saker som behövde kompletteras på ställningen. Bland annat en höjning av skyddsräcket då vi precis fått upp terrasstaket och ska påbörja plåtarbete där. Selwan, min kollega, var riktigt snabb på att börja åtgärda problemet redan innan jag hunnit skriva klart protokollet.

Skyddsrondsprotokoll och ställningen som åtgärdas.
Skyddsrondsprotokoll och ställningen som åtgärdas.

Coop-Praktik

”- Nej, jag jobbar inte i mataffär. Jag praktiserar som arbetsledare på JM..”

Det är snarare regel än undantag att jag får förklara en extra gång när jag berättar vad jag gör. COOP-praktik är inget välkänt begrepp varken i eller utanför branschen. Än mer förvirrade blir folk om jag säger att jag är coopare. Då får man tydligen bilden av mig bakom charkdisken där jag maler köttfärs, eller i mejeriet och fyller på mjölk, i huvudet. Detta är väl ungefär så långt från det jag sysslar med som man kan komma. Så för att undvika fler missförstånd…

COOP-Praktik är ett försvenskande av co-operative education och är ett praktikprogram som tagits fram i ett samarbete mellan företag i byggbranschen och högskolorna. Det samarbetet låter studenter vid byggnadsingenjörsprogrammen komma ut och göra sig bekanta med branschen under ett läsår samtidigt som företagen får chansen att hitta och lära upp framtida medarbetare.
Eftersom att praktiken ligger utanför studierna har man inte rätt till studiemedel. Istället blir du anställd av företaget som praktikant och får en praktiklön.

Vad du får göra under din praktik varierar väldigt mycket beroende på vilket företag du hamnar hos och vad det företaget har för behov just då. Det vanligaste är att man börjar ute i produktion. Jag hamnade på JM, i produktion, som biträdande arbetsledare på en byggarbetsplats och har haft kul varje minut sen jag kom hit!

Ny praktikbloggare!

Nytt läsår och nya tag! Stafettpinnen vandrar vidare och det har fallit på mig att ta över praktikbloggen. Jag heter Martin, är 25 år och jag har, med ett år kvar, tagit uppehåll från mitt studerande på Byggnadsingenjörsprogrammet vid Uppsala universitet för att kunna praktisera ett år.

Ny praktikbloggareNu har jag varit ute på COOP-praktik, där jag arbetar som biträdande arbetsledare, i snart 4 månader och jag vet inte ens vart jag ska börja berätta om allt jag hunnit göra och lära mig. Men det var ingen självklarhet att jag ens skulle söka en praktiktjänst. När jag satt och funderade på om jag skulle söka försökte jag skapa mig en bild av vad man får göra som coopare. Det var lättare sagt än gjort. Förutom den här bloggen och vaga beskrivningar på byggföretagens hemsidor var några kommentarer på Flashback den enda informationen jag hittade när jag satt hemma och letade. Som tur var kände jag andra som var ute på praktik och som kunde berätta om allt de fick göra och hur roligt de hade det. Därför är jag glad att jag nu kan bidra till att du som är nyfiken på praktik eller bara branschen i allmänhet ska kunna hitta lite svar här.

I bloggen tänker jag därför berätta om mina vardagliga uppgifter, saker som händer på mitt bygge samt tankar och funderingar som jag har om branschen i stort.